Det börjar likna något...
Tänk
Personlighetstest
Din personlighetstyp:
Allvarliga och lågmälda. Söker trygghet och ett lugnt liv. Ytterst noggranna, ansvarstagande och pålitliga. God koncentrationsförmåga. Ofta positiva till att upprätthålla existerande traditioner och institutioner. Arbetar hårt och är välorganiserade. Målinriktade. När de väl bestämt sig kommer de nästan alltid att framgångsrikt slutföra sina projekt.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Företagsledare, operativa chefer, administratörer, kamrerer, banktjänstemän, poliser, detektiver, domare, advokater, läkare, tandläkare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, revisorer, elektriker, matematiklärare, maskiningenjörer, stålarbetare, tekniker.
Resultat - Försök 2
Din personlighetstyp:
Kraftfulla, originella och känsliga. Slutför vad de påbörjat. Extremt god människokännedom. Lyhörda för andras känslor. Strävar efter att leva upp till sina värderingar, som tenderar att vara omfattande och väl genomtänkta. Respekterade för sin starka vilja att göra rätt. Oftare individualister än ledare eller underordnade andra.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Personalvetare, juristassistenter, lärare, läkare, tandläkare, kiropraktorer, psykologer, skribenter, musiker, artister, fotografer, förskole- och dagispersonal, studievägledare, bibliotekarier, marknadsförare, forskare, socialarbetare.
Vad tycker min oerhört frekventa skara av besökare och läsare?
Hoppas kunna skapa lite debatt även utanför mina sinneskluvna hjärnhalvor.

Jag och Linnea (min kära lillasyster för er som inte redan visste det) har hittat två par av mormors glasögon hemma hos henne i Granhult för någon sommar sedan. Kanske jag skulle passa som galen vetenskapsman ändå? Eller eventuellt en fashionabelt disorienterad optiker? Eller varför inte en socialt eftersatt börsmäklarbrat? Fotografiet ger sannerligen en omfattande mångfald av tolkningsmöjligheter.
Nu ska jag göra ngt annat...
Psykopat-Simon åker till Manhattan i sitt sceniska sinne...
Hon slogs av den fullständigt briljanta idén att jag skulle vara en mentalpatient med tvångströja som hade syner i huvudet om Manhattan och allt man kunde se där, det var alltså storstadsstressen som gjort mig sjuk. Hon gav mig diagnosen paranoid psykopat med en lätt touch av schizofreni. Till en början höll jag på att skratta halsen av mig och jag såg framför mig hur Mary Hammond herself bevittnade detta och sakta men säkert adderade en munkavle till min i övrigt psykofarmatiskt riktiga beklädnad.
Jag försökte igen och kände mig som en efterbliven mutantfisk i en krossad skål med haschlösning - Helt naturlig alltså!
Klassen njöt av det komiska i det hela. Johanna verkade mest lite rädd. Detta var ju inte den överambitiösa fascist-Simon med anteckningsblock och penna i högsta hugg som hon lärt känna mig som utan helt plötsligt hade det öppnats en sinnesförvridningens Pandoras ask och ut ur den hade djävulens psykopatiska kusinbarn skuttat fram och bosatt sig i mitt spretkalufsbeklädda huvud.
Alltid lika roligt att överraska! Särskillt eftersom jag alltid av naturen tett mig mentalt originellt.
Nästa projekt blir att föra över de pragmatiska produkterna ur denna härliga psykos till numret inom sina egentliga ramar.
Smaskens!
Dagens sånglektion gick riktigt bra, och förutom att jag ÄNTLIGEN fick lära mig vad vibrato egentligen är, hur Sanna Nielsen missbrukar det och hur det verkligen fungerar så konstaterade vi att min andra "Mary-låt" ska "översättas" från amerikanska till brittiska.
Here's the shit:
Dags för lite sömn. Det blev inget gymmande idag. Känner mig jätteseg och befarar att det är någon sjukdom som behagar bosätta sig i mitt taniga sköte.
2008 - Zajmhåns inofficiella årskrönika
Så blev också fallet!;)
Jag och Stina satsade lite extra på buggen och även om det inte gav så mycket resultatmässigt så gjorde all träning, bl.a. i Uppsala, susen för vårt dansande. Sånglektionerna med Mia gav mig jättemycket, både i mental förberedelse för vad som komma skulle men också för att det var första gången min schlagertokiga tenorstämma fick skolas överhuvudtaget.

Jag tokjobbade frenetiskt hela våren för att kunna plugga två år på Strömbäck utan att behöva ta studielån.
En perfekt plan!
Säsongen tog slut på Dundret och jag skrev in mig på Arbetsförmedlingen för att en vecka senare bli erbjuden sommarvikariat i Dundret mytomspunna reception. Dessutom vickade jag åt morsan som tidningsbud för hennes utlandsresa så mycket till arbetslöshet blev det lyckligtvis inte.
Sommaren i Repan var inte precis mitt livs mest kreativt utvecklande period men det fanns en lljusglimt. Det var nämligen så att jag, virrpannan nr 1, skulle lära upp den f.d. läraren Ödeshöög i det mer eller mindre ärofyllda yrket som välljugande Dundretreceptionist.
Vår humor räddade sommaren!;)
Tog en spontantripp till Lule åxå.
Alla "artisuppdrag" förgyllde sommaren och höll igång min kreativitet. Gigen med Jonathan & Carro var en trevlig reunion (även om jag fortfarande vill få den där egna skivan inspelad;P) och trivselkvällarna som jag och Lollo om inte proffessionellt så oerhört folkkärt genomförde med den mer eller mindre intelligenta men ack så ordvitsiga humorn som ledstjärna. Kul att spela med gästartisterna Katti "Funky" Moberg, Jonathan & Carro samt Elina "Big Mama" med syster.
Norgeresan med Revygruppen var helt underbar vilket resulterade i att jag och mina kära bypajsare Lillis och Catti med sin Roger gjorde en tripp till. Så fullständigt befriande att få vara här och nu utan fler krav än att äta, sova, drinka, fiska och bajsa i skogen, hahaha;D
Norge är vackert!
När det började lida mot höst började det vara dags att flytta ner till Strömbäck, min nästa byhåla till hemviste, så näästan hela FAAAMMIIIILLLJJJEEEEEENNN begav sig ner mot Umeå i total hysteri. Elias var otålig och skrek och gapade vilket Linnea irriterade sig på enormt, mor och syster skällde gång på gång på vår dåliga planering och om hur vi minst hade behövt en helg på oss för att ställa allt till rätta.
Och där satt jag; en vilsen liten bybo med en bomullstuss med öronsalva i ena örat som ett resultat av den danska läkarens feldiagnos i mitt 70-talsinredda internatrum och bävade mig inför skolan och hur jag skulle klara av den psykiska påfrestningen att leva två år i ett rum med något så horribelt oestetiskt riktigt som bruna skåpdörrar.
Det var dags att ta farväl av Dundret, familjen och vännerna hemma för att...
...brrr....
...BLI VUXEN!!!
Helt underbart!:)
Att sammanfatta det jag lärt mig på Strömbäck under den första terminen är ett svårt uppdrag som minst sagt kräver en välavlönad verbal konsult med fil. kand. i livsåskådningsfilosofi.
- Jag har fått lära mig hur fonation fungerar
- Jag har blivit en orubbligt bejakande lycklig idiot
- Min dans har slipats till enormt
- Många tårar, mycket svett och framförallt mycket blod har flutit...
- Jag har lärt mig vikten av medveten närvaro och meditation.
- Jag har lärt mig att det finns något på samiska som heter "Svartvinter" men dock inte riktigt lärt mig innebörden av kursen Movement.
- Jag har lärt mig hur man ritar ett segno-tecken och hur kul man kan ha på GeMu-lektionerna.
- Jag har lärt mig att det finns jättemånga musikaler...jättemåååånga...
- BU!!! (jag har lärt mig vikten av anslag vid muntlig framställning)
- Jag har lärt mig att människan har en mjuk gom som är mobil i nord/sydlig riktning
- Jag har lärt mig hur man proffessionellt sätter ihop en magnifik julshow med minsta möjliga risk för psykisk kollaps och emotionell härdsmälta
- Jag har lärt mig stöpa ljus
- Jag har lärt mig ett nytt språk; Gibbrisch
- "Gigisingabejbejbej boj hujujuj långa mänonanni popatitilo!" (Översatt från Sångtekniska; "Jag har lärt mig två språk förresten!")
- Jag har haft på mig tajts och balettskor...väldigt manligt...
- Jag har morgonpromenerat fascistiskt
- Jag har hållit igång min fysiska kondition jättebra
- Jag har fått världens finaste och goaste klass - MA08/10:)

Men framförallt har jag lärt känna den smygfascistiska halvsentimentala och överpositivt mangafigurfriserade lilla 2a alten Simon Lundmark en smula eller tre bättre.
Att komma hem på höstlov och få träffa sin famlij och sina riktiga kompisar var jättetrevligt, även snabbvisiterna hem för mitt 20-års party (som slutade med att jag klockan 12 skickade alla på krogen - jag skulle ju upp och repan till klassfestshowen med Henrik och Sara;P) och vår lilla "Dundrets Salonger"-reunion på klassfesten.
Mitt 20-årsparty kommer att gå till historien. Johannes alias Tårhzthän eller Gösta (välj själv) samt Funky-Mårrbhen the one and only kan dock inte anklagas för någonting - de uteblev på grund av sjukdom sas det.
En sopsäck med ballonger tömdes ut på golvet, världens glammigaste bål, stampa-sönder-ballongen/hitta-den-gömda-äppelcidern-leken, öl-spelet, vår kära gamla 70-talssoffa som fick en lätt marinering av Maddes mousserande vin, fullt med trevligt folk och en kanonfin stämning!:)





Nedan lite bilder från "Sista Showen Med Gänget" - vi saknade dock vår fulla ljusuppsättning samt våra flådiga dekorationer!;)




Att se Harrys som nya entreprenörer på restaurang Björnfällan var...
...
...det var roligt att träffa Ödeshöög igen!:) Såååå coolt att min adept tack vare min oumbärliga pedagogik klättrat i graderna och blivit restaurangchef!:)
Julen blev lite så där lagomt kravspäckad som den ska vara, men ändå rätt mysig!:) På juldagen så gjorde jag och Elina vår efterlängtade "Från förfest till pizza med Big Mama & Zajmhån". Han med en hel del på jullovet. Känns som att jag hittade balansen mellan arbete, familj och vänner. Han tillochmed klämma in lite övande och tränande åxå!;)
Mormor blev sjuk under senhösten vilket kändes jättekonstigt, men nu känns det som att jag lärt mig leva med det faktum att allas tid på jorden tar slut, tidigare än vi kanske tror, och det värsta vi kan göra är att ångra saker eller inte leva livet som vi vill ha det levt. En positiv livsinställning betyder nästan allt.
2009 skålades aldrig in, Harrys bjöd inte på champagne, men jag och Ödeshöög hade lika roligt för det!:). Jag jobbade in det nya året som en skållad bäver på narkotikaavvänjning.
Det har varit ett mycket händelserikt år!:)
2009 låter nytt, fräscht och som ett perfekt år för mig. Har inte avgett några speciella nyårslöften utan snarare några små administrativa uppdrag som jag ska hänge mig åt under min nästa del av jordelivet.
-Tänkte försöka lära känna mig själv ännu bättre och få bukt med mina negativa tankar och min onödiga stress och oro. Det går åt rätt håll!;)
- Ska lära mig att komma i tid!;)
- Ska inte glömma bort att ha roligt utan njuta av livet här och nu!;)
2009 kommer att bli ett jättefint år, så det återstår bara för mig att säga, så här efter trettondagshelgen och sisådär ett par veckor försent (typiskt mig);
HAAARRRLLLÅÅÅ 2009!!!
"Five hundred twenty five thousand six hundred minutes
Five hundred twenty five thousand moments so dear
525 600 minutes
How do you measure, measure a year?
In daylights, in sunsets,
In midnights, in cups of coffee?
In inches, in miles,
In laughter, in strife?
In five hundred twenty five thousand six hundred minutes,
How do you measure a year in the life?
How about love?
Measure in love.
Seasons of love.
Remember the love!"
Znark-Zajmhån rapporterar:
Imorse tog jag en promenad i det vackra vintervädret. Så här såg det ut:


Min och Ingers relation är en ganska kort historia. Den startade under den legendariska IKEA/alko-trippen som Mongogänget utförde fredagen den 2 januari 2009. Inger låg ihopkurad på en hylla med andra tyger och hon tydde sig redan då till mig på ett sätt som jag aldrig sett ett tygstycke göra. Hon visade inga tecken på aggressivitet utan följde snällt med upp på klippbordet för lite dekorativ lemlästning. Nu hänger Inger på min vägg och stryker man henne lent på franskanterna så kuttrar hon ystert över sin nya bonings estetiska riktighet. Vi ser fram emot ett långt och lyckligt liv tillsammans jag och Inger.
2:a dagen på 2:a terminen
...känns måhända lite "second hand"...men vaf@n!!!;)
Det brukar alltid kännas lite vemodigt att lämna kära lilla Sakajärvi efter kortare visiter men nu kändes det helt okej.
Ett väldigt kärt återseende av sina klasskamrater och ny energi från jullovets miljöombyte gör mig X-tra taggad för Musikalgurun Mary Hammonds ankomst i början på februari.
Till imorgon ska vi ha valt ut 2 låtar som vi ska jobba med henne med, främst uttrycksmässigt...hur ska jag göra? hmm...
Jag föranar i lilltån att min kära lilla sångfröken kommer att insistera på "I'm Not Saying A Word" från "Blood Brothers". Jag är sjukt leds på den gulligulliga "Follow-Me/Här-Kommer-Alla-Känslorna-På-En-Och-Samma-Gång-balladen" men jag tror dock att det finns en del att jobba med uttrycksmässigt i den låten, oavsett jag älskar låten eller inte.
Å andra sidan så är den en lite sådär halvsentimental melankoliskt singer-songwriterkreation som jag själv skulle kunna smöra fram på kreativitetens mackproduktion med hjälp av min kanadensiska grangitarrs påläggsapplikationssagerande.
Som andra låt skulle jag vilja jobba med "Nina" eller "Manhattan Madness" för att de är lite lättsammare och har (Nina iaf) en lite mer humoristisk underton än EMO-pretto-grinvisan från den blodiga tvillingmusikalen. "A Fellow Needs A Girl" känns iaf alldeles för ångestladdad, "There's Nowhere To Go But Up" lite för gammeldags äckeltraditionell och mina två nyare låt känns helt enkelt lilte för nya. Det känns bättre med någon som redan rotat sig in i mina musikaliska ådror på något sätt...
Senorita Nina from Argentina! Hola!
Jag tycker dock att alla låtar kan ge mig någonting på något vis.
Det är tämligen tillfredställande själsligt att återuppta sina hälsosamma rutiner. Morgonpromenad, gymmande och dans - VIPS så är man tillbaka i gängorna.
Imorgon två pass dans och ensemble - LOVELY!
Cocoscorven (Djuret hemma i byn inte Annika;)) skickar härmed julens sista vykort.

Jag LOOOOOOOVAR!!!!!!!!!!! att återkomma med en årskrönika för 2008!;)
Resten av lovet...
...nyårsafton är alltså synonymt med att jobba...iaf för mig....i min värld;)
Jobbade från kl 14 till 3 på natten, after-ski, servering och barkväll, sedan 3 timmars sömn för att hoppa upp och köra frukostskiftet. Efter lite administrativ "pedagogikconzulthing" sov jag en timme till innan det var dags för kvällen i restaurangen. Så inhumana arbetsförhållanden att Hotell- och Restaurangfackets ombudsmän hade kunnat använda mig och Ödeshöög som skräckexempel på hur en illa styrd anläggning helt och hållet vilar på de anställdas ansvarstgande för sina kollegor och för arbetsplatsen och hur detta sedemera sliter på personalen.
Tur att min och Ödeshöögs formidabla humor tillochmed kan få ett skift på det gudsförgätna helvetesberget till en komisk kavalkad i sinnessjukhetens tecken.











Övre raden från vänster:
- Rytmuseleven och tillika Liikavaarabon, inadopterade extraplastsystern och browniebakaren Anna Svensson-Röva hakar på idominfjortistrenden med ypperligt resultat
- Mystiken tätnar när det gigantiska rökmolnet av växthuseffektbidragande avgaser skingrar sig och blottar det illröda fartvidundret för första gången på säsongen.
- När jag fikade med Sara hittade jag julklappsetiketterna jag borde ha upptäckt för länge sedan, så underbart bittert!;)
- Jag och Ödeshöög har administrationstid - allt som krävs är en mobiltelefon, philadelphiaost, toast och rökt lax så är affärsmötet på topp!;D
- Röven och Löken har qualitytime.
- Jaaa!!! En "så-här-hittar-du-i-det-nya-köpcentret-i-Haparanda/Torneå-tavla". Preciiiis vad vi behövde, så vart f@n ligger dasset????!!!!
- Schhhkåååål!!!!
- Lillis bakom trummorna, vi gjorde en liten reunion och det rockade fett!;D jag saknar det gamla coverbandlirandet;)
- Byparty och naturligtvis så kommer Catti på att hästarna ska ha vatten - som ett naturligt inslag i festligheterna!:)
- The Mongo Crew at IKEA. Bortom gränsen hägrade Alko...
- Så kul man kan ha i en rulltrappa!;)
Har hunnit med att dejta Lisso & Måf åxå, fantastiskt kul att surra ikapp och framförallt bli påmind om alla våra politiska bravader!;)
IKEA-trippen var som sagt klockren - Hur många mongon kan man trycka in i en minibuss??!!??!!??;)
Var tvungen att spontanjobba en liten frulle på Dundret i morse, som sagt - vad gör man inte för en Ingela i nöd (med rätt efternamn förstås;))
Ikväll blir det lite umgänge med några av de närmaste och det återstår att se huruvida Johannes lyckas hitta ngn förferre...
Imorgon åker jag ner till Strömbäck, känns jätteroligt, lovet har uppfyllt sitt syfte och jag är nöjd med det jag lyckats göra och hinna med. Är taggad för ytterligare en termin på världens bästa utbildning med världens bästa lärare och världens bästa klasskamrater!;)
Morväl!