2008 - Zajmhåns inofficiella årskrönika

Då har vi alltså lagt ytterligare ett år till historien om mänsklighetens sociologiska aktivitet på den blågrönt frodiga planeten Tellus. Det är dags att välkomna 2009 med det fetaste HARLÅÅÅ en gomlyftande sångartrut välartikulerat kan frambringa. Vad tycker då Simon om 2008?

Jag skålade in 2008 med barpersonalen uppe på Dundret och tänkte att i år ska jag förverkliga mina livslånga artistdrömmar.


Så blev också fallet!;)

Jag och Stina satsade lite extra på buggen och även om det inte gav så mycket resultatmässigt så gjorde all träning, bl.a. i Uppsala, susen för vårt dansande. Sånglektionerna med Mia gav mig jättemycket, både i mental förberedelse för vad som komma skulle men också för att det var första gången min schlagertokiga tenorstämma fick skolas överhuvudtaget.



Jag tokjobbade frenetiskt hela våren för att kunna plugga två år på Strömbäck utan att behöva ta studielån.

En perfekt plan!

Då var det då bara den lilla detaljen att ta sig in på den internationellt välansedda utbildningsinstansen...

Så jag begav mig ner till Umeå med min vapendragare Sårphen. Vi fick bo väldigt gästfritt hos Maria & Ruben i deras kvartersgård där jag visade prov på sorklig Simontankspriddhet av högsta graden och låste in nyckeln. Det löste sig tillslut efter många om och men och jag fick en nyckelkedja av vicevärden som en liten omtänksam gåva till den unga, begåvade men oerhört förvirrade blivande musikalartisten.

AUDITION TILL MUSIKALAKADEMIEN VAR DET VÄRSTA JAG GJORT I HELA MITT LIV!!!


Har ALDRIG varit så nervös, inte ens dubbelbuggsfinalerna kan mäta sig med den euforiska panikångest den helgens socioestetiska prövningar frambringade.

Jag är så innerligt lycklig över att jag äntligen får chansen att förverkliga mina drömmar - I LOVE IT!!!

Säsongen tog slut på Dundret och jag skrev in mig på Arbetsförmedlingen för att en vecka senare bli erbjuden sommarvikariat i Dundret mytomspunna reception. Dessutom vickade jag åt morsan som tidningsbud för hennes utlandsresa så mycket till arbetslöshet blev det lyckligtvis inte.

Sommaren i Repan var inte precis mitt livs mest kreativt utvecklande period men det fanns en lljusglimt. Det var nämligen så att jag, virrpannan nr 1, skulle lära upp den f.d. läraren Ödeshöög i det mer eller mindre ärofyllda yrket som välljugande Dundretreceptionist.

Vår humor räddade sommaren!;)

Tog en spontantripp till Lule åxå.

Alla "artisuppdrag" förgyllde sommaren och höll igång min kreativitet. Gigen med Jonathan & Carro var en trevlig reunion (även om jag fortfarande vill få den där egna skivan inspelad;P) och trivselkvällarna som jag och Lollo om inte proffessionellt så oerhört folkkärt genomförde med den mer eller mindre intelligenta men ack så ordvitsiga humorn som ledstjärna. Kul att spela med gästartisterna Katti "Funky" Moberg, Jonathan & Carro samt Elina "Big Mama" med syster.

Norgeresan med Revygruppen var helt underbar vilket resulterade i att jag och mina kära bypajsare Lillis och Catti med sin Roger gjorde en tripp till. Så fullständigt befriande att få vara här och nu utan fler krav än att äta, sova, drinka, fiska och bajsa i skogen, hahaha;D











Norge är vackert!









När det började lida mot höst började det vara dags att flytta ner till Strömbäck, min nästa byhåla till hemviste, så näästan hela FAAAMMIIIILLLJJJEEEEEENNN begav sig ner mot Umeå i total hysteri. Elias var otålig och skrek och gapade vilket Linnea irriterade sig på enormt, mor och syster skällde gång på gång på vår dåliga planering och om hur vi minst hade behövt en helg på oss för att ställa allt till rätta.

Och där satt jag; en vilsen liten bybo med en bomullstuss med öronsalva i ena örat som ett resultat av den danska läkarens feldiagnos i mitt 70-talsinredda internatrum och bävade mig inför skolan och hur jag skulle klara av den psykiska påfrestningen att leva två år i ett rum med något så horribelt oestetiskt riktigt som bruna skåpdörrar.

Det var dags att ta farväl av Dundret, familjen och vännerna hemma för att...

...brrr....

...BLI VUXEN!!!

Helt underbart!:)

Att sammanfatta det jag lärt mig på Strömbäck under den första terminen är ett svårt uppdrag som minst sagt kräver en välavlönad verbal konsult med fil. kand. i livsåskådningsfilosofi.


- Jag har fått lära mig hur fonation fungerar
- Jag har blivit en orubbligt bejakande lycklig idiot
- Min dans har slipats till enormt
-  Många tårar, mycket svett och framförallt mycket blod har flutit...
- Jag har lärt mig vikten av medveten närvaro och meditation.
- Jag har lärt mig att det finns något på samiska som heter "Svartvinter" men dock inte riktigt lärt mig innebörden av kursen Movement.
- Jag har lärt mig hur man ritar ett segno-tecken och hur kul man kan ha på GeMu-lektionerna.
- Jag har lärt mig att det finns jättemånga musikaler...jättemåååånga...
- BU!!! (jag har lärt mig vikten av anslag vid muntlig framställning)
- Jag har lärt mig att människan har en mjuk gom som är mobil i nord/sydlig riktning
- Jag har lärt mig hur man proffessionellt sätter ihop en magnifik julshow med minsta möjliga risk för psykisk kollaps och emotionell härdsmälta
- Jag har lärt mig stöpa ljus
- Jag har lärt mig ett nytt språk; Gibbrisch
- "Gigisingabejbejbej boj hujujuj långa mänonanni popatitilo!" (Översatt från Sångtekniska; "Jag har lärt mig två språk förresten!")
- Jag har haft på mig tajts och balettskor...väldigt manligt...
- Jag har morgonpromenerat fascistiskt
- Jag har hållit igång min fysiska kondition jättebra
- Jag har fått världens finaste och goaste klass - MA08/10:)



Men framförallt har jag lärt känna den smygfascistiska halvsentimentala och överpositivt mangafigurfriserade lilla 2a alten Simon Lundmark en smula eller tre bättre.

Att komma hem på höstlov och få träffa sin famlij och sina riktiga kompisar var jättetrevligt, även snabbvisiterna hem för mitt 20-års party (som slutade med att jag klockan 12 skickade alla på krogen - jag skulle ju upp och repan till klassfestshowen med Henrik och Sara;P) och vår lilla "Dundrets Salonger"-reunion på klassfesten.

Mitt 20-årsparty kommer att gå till historien. Johannes alias Tårhzthän eller Gösta (välj själv) samt Funky-Mårrbhen the one and only kan dock inte anklagas för någonting - de uteblev på grund av sjukdom sas det.

En sopsäck med ballonger tömdes ut på golvet, världens glammigaste bål, stampa-sönder-ballongen/hitta-den-gömda-äppelcidern-leken, öl-spelet, vår kära gamla 70-talssoffa som fick en lätt marinering av Maddes mousserande vin, fullt med trevligt folk och en kanonfin stämning!:)



Nedan lite bilder från "Sista Showen Med Gänget" - vi saknade dock vår fulla ljusuppsättning samt våra flådiga dekorationer!;)



Att se Harrys som nya entreprenörer på restaurang Björnfällan var...

...

...det var roligt att träffa Ödeshöög igen!:) Såååå coolt att min adept tack vare min oumbärliga pedagogik klättrat i graderna och blivit restaurangchef!:)

Julen blev lite så där lagomt kravspäckad som den ska vara, men ändå rätt mysig!:) På juldagen så gjorde jag och Elina vår efterlängtade "Från förfest till pizza med Big Mama & Zajmhån". Han med en hel del på jullovet. Känns som att jag hittade balansen mellan arbete, familj och vänner. Han tillochmed klämma in lite övande och tränande åxå!;)

Mormor blev sjuk under senhösten vilket kändes jättekonstigt, men nu känns det som att jag lärt mig leva med det faktum att allas tid på jorden tar slut, tidigare än vi kanske tror, och det värsta vi kan göra är att ångra saker eller inte leva livet som vi vill ha det levt. En positiv livsinställning betyder nästan allt.

2009 skålades aldrig in, Harrys bjöd inte på champagne, men jag och Ödeshöög hade lika roligt för det!:). Jag jobbade in det nya året som en skållad bäver på narkotikaavvänjning.

Det har varit ett mycket händelserikt år!:)

2009 låter nytt, fräscht och som ett perfekt år för mig. Har inte avgett några speciella nyårslöften utan snarare några små administrativa uppdrag som jag ska hänge mig åt under min nästa del av jordelivet.

-Tänkte försöka lära känna mig själv ännu bättre och få bukt med mina negativa tankar och min onödiga stress och oro. Det går åt  rätt håll!;)
- Ska lära mig att komma i tid!;)
- Ska inte glömma bort att ha roligt utan njuta av livet här och nu!;)

2009 kommer att bli ett jättefint år, så det återstår bara för mig att säga, så här efter trettondagshelgen och sisådär ett par veckor försent (typiskt mig);

HAAARRRLLLÅÅÅ 2009!!!




"Five hundred twenty five thousand six hundred minutes
Five hundred twenty five thousand moments so dear 
525 600 minutes
How do you measure, measure a year?

In daylights, in sunsets,
In midnights, in cups of coffee?
In inches, in miles,
In laughter, in strife?

In five hundred twenty five thousand six hundred minutes,
How  do you measure a year in the life?

How about love?
Measure in love.
Seasons of love.

Remember the love!"


Kan man avsluta en årskrönika på bättre sätt än att citera denna vackra sångtext ur RENT. Ett år är exakt 525 600 minuter långt. Mäter man det i tid? Eller är det kärleken till livet och till medmänniskorna som räknas?

GOTT NYTT ÅR!!!:)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Vad glad jag blir av att läsa din blogg! Tänkte bara tala om det! // Alexandra

2009-01-18 @ 13:40:23
Postat av: Marina

Jag har frågestund på min blogg, gå in och fråga exakt vad som helst (:

2009-01-18 @ 13:41:31
URL: http://qute.blogg.se/
Postat av: Zajmhån himself:)

Tack Alexandra! Så 3vligt att kunna glädja någon med mina bloggande verklighetsskildringar!:)

2009-01-18 @ 17:55:09
URL: http://zajmhansayz.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0