Gula löv på träden och vuxenpoängsanhopelse...

Känns väldigt skumt att tillbringa hösten hemma. Var hela 3 år sedan sist. Brukar alltid bli lätt deprimerad när löven blir bruna, äckliga och långsamt idkar skiljsmässa med lövträdsgrenarna. Fast jag överlevde augusti i alla fall, och nu när det är höst på riktigt så är det inget melankoliskt halvtjafs utan det är verkligen brunt, grått, kallt och mörkt ute. Det blir som lite lättare att hantera hösten när den blir rejält ångestladdad på ett konkret och lövlöst vis.

Efter den flärdfyllda Rhodos-resan blev det en smärtsam återgång till verkligheten. Förmiddagsförkylningar, floteringsförkovring och färdigfixande i studion. Lite dubbelarbete på födelsedagen och några andra dagar. Förberedelser för spelningar och diverse viktigheter.

Sen var det ju det här med vuxenpoängen. Fått besked om kontinuerligt arbete fram till december och mest troligt april. Öppnat bosparkonton, skrivit testamenten, köpt Toyotan av storebror och framför allt hittat en toppenfin lägenhet jag ska hyra i andra hand från och med någon gång under oktober. Det har gått ruskigt fort och hjärnan har idkat karusell lite snabbare och snurrigare än vanligt. Har befunnit mig i någon sorts labilt vakuum hela ledigveckan. Saker och ting faller på plats och när man väl ta sig tid till att reflektera blir det bara som en stor gröt i huvudet. Jag kan som inte riktigt separera mina mentala havregryn från varandra utan de simmar bara omkring planlöst i min lättsaltade hjärnsubstansvätska.

Några få sociala aktiviteter har jag ändå hunnit ägna mig åt under ledigveckan. Sara hade visst inte övergett oss efter en vecka på Rhodos och Ödeshöög och Zajmhånssån har alltid viktiga dagordningar att avhandla. En liten hockeymiddagsafton med fragment från skiftlaget plus några andra där jag för första gången i mitt livet genomskådat (genomlidit:P) en hel hockeymatch. Hälsade på Nornathan idag och froterade mig med valaktivisterna på torget. Dessutom har jag hunnit med ett bönbesök till Porjus i torsdags åxå:)

Har sovit som längst till 8 varenda morgon denna vecka. Pensionärsdygnsrytmen hänger sig kvar sen förmiddagsveckan och förmiddagsextraskiften under eftermiddagsveckan. Det enda som kan rädda mig inför nattveckan är möjligen en utekväll och måhända en sen valvaka:)

Vi ser ju...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0