Har tagit steget...
...och ansökt om att starta upp "Simons Musik & Underhållning - min alldeles egna enskilda firma.
Nu är det bara att vänta på klartecken från skatteverket och hoppas att ansökan är rätt ifylld:P
Nu är det bara att vänta på klartecken från skatteverket och hoppas att ansökan är rätt ifylld:P
Ryck upp dig Zajmhån!
Har känt mig aningens deprimerad rätt länge, i princip ända sedan vi kom hem från London.
Inte så där allvarligt så att jag behöver tvångströja och mediciner utan mer bara sådär grådaskigt halvneurotiskt ångestladdad.
Undrar vad det kan bero på...
Kanske att jag sover dåligt? Brist på signalsubstanser i hjärnan? Förändringar i arbetsmiljön i och med West Side Story? Att jag äter dåligt? Bristande självkänsla och självförtroende? Årstiden som inte är särskillt sprudlande jämfört med hemma i norr? För lite tid hemma med nära och kära? Brist på social kompetens? För mycket prestation och för lite rekreation vad gäller det estetiska och kulturella? För lite lektioner i skolan? För mycket kaffe? För lite alkohol?
Det hela känns aningens luddigt och finns inget jag direkt kan sätta fingret på.
Bara att bättra sig lite här och där, ett steg i taget, så blir det väl bra till slut.
Bilder från min efterblivna mobilkamera brukar vara distanserat uppiggande.
- Leif förklarar fenomenet musikteater med modern lunchkonst under vårt 3-timmars spontansamtal med Ante, Nisse och Heddan - ett skäl att rycka upp sig.
- Vackert vårväder, ytterligare ett skäl att rycka upp sig.
- En utekväll på O'Learys...
- ...och den sista ölen på läääääänge - ett skäl att...hmm...njaaa...
- Hembakt bröd - en anledning att rycka upp sig.
- Mor och moster på ett uppryckande musikal- och dansbesök i Ume.
Imorgon börjar lektionerna på skolan igen. Tungt med både skola och WSS men det är välkommet, finns en massa jag vill lära mig innan jag går ut. Dessutom kan jag ändå inte ta sovmorgon så det är lika att göra ngt effektivt av dagarna. Jag är nog ganska ensam om att tycka så i klassen:P
Nu ska jag sjunga lite innan vi beger oss mot operan.
Ryck upp dig Zajmhån!
Schlagerstund med Kristi Brud och Smådjävulen från Sakajärvi
Mina damer och herrar! Då var det äntligen dags. Efter 4 deltävlingar av skitlåtar och det fullständigt onödiga tävlingsmomentet andra chansen är det dags för den stooooora finaaaaalen. Så här i tider av rep och föreställningar av West Side Story har nörderierna hållit sig på en oroväckande måttlig nivå. Inte bra. Meeeeer schlager! Idag har dock Kristi Brud och Sur-Simon bestämt sig för ett mycket subjektivt recenserande av de 10 stycken så kallade låtarna. Varning för brist på politisk korrektion och social fingertoppskänsla.
Vi har vissa grundläggande kriterier som vi eventuellt följer inkonsekvent:
- Refränger som redan satt sig
- Sång ur ett musikalperspektiv
- Partyfaktor - kommer Sanna vilja ta en festsnus?
- Performance & kläder
- Har den höjning(ar)?
- Kan den slå internationellt? Vilka låtar skulle vid en eventuell vinst få oss att överväga emigration eller nationsbyte?
- Saker vi stör oss på
- Vårt eget subjektiva tycke
1. Darin - You're Out Of My Life
Till att börja med så handlar det inte om lycklig kärlek, ett fenomen som båda undertecknande motsäger sig helt, vilket är ett stort plus. Klockren titel, lite så där bitter och negativ, det gillar vi. Refrängen har satt sig, oavsett hur krystat han sjunger. Kläder? Han ser ut som någon som ätit risgrynsgröt med mjölk och spytt. Kan funka internationellt om sången filas på. Sanna tog en snus när låten var slut, snarare efterfest än partylåt.
2. Pernilla Wahlgren - Jag Vill Om Du Vågar
Hur kan en gammal schlagerräv sjunka så här lågt? Låt Linda Bengtzing köra sin grej och åk hem och passa barnen. All cred till att det i alla fall är ett försök till gammal hederlig schlager även om låten hade passat bättre i Dansbandskampen där den kunnat förgylla 60-plussares logdansaftnar. Hur töntig den än är, som ngt Sanna skulle ha skrivit under mellanstadiet, så sprider den glädje. Gött schlagerslut men hon är inte Carola, och internationellt hade vi blivit pissade på och recensenterna hade konverterat till experimentell synthpop.
3. Andreas Johnson - We Can Work It Out
Fint men tråååååååkigt! Hur kunde den här gå till final och inte One Love som han eminent framförde med Carola?
Det sämsta av hans bidrag hittills. Kommer trots bra artisteri söva hela Europa. Var är refrängen? Försvann någonstans på ett mellanstadiedisco där snorungarna desperat dansade bort den bland andra intetsägande tryckare.
4. Timoteij - Kom
Varför ska Sverige alltid ligga några år efter? Introt låter väldigt mycket Ukraina för ett halvt deccenium sedan. Vi vill i alla fall slå ett slag för den svenska folkmusiken. Men kan Sarek få tilbaka sin låt Vinterland, tack? Tyvärr kompenserar inte det grymma introt för de taskiga sånginsatserna. Om tjejerna får en sångpedagog och lär sig gomlyft, intonation och diverse andra trivialiteter så kan det här vara ett riktigt bra alternativ för Oslo. Varning för skräll!
5. Peter Jöback - Hollow
Sanna tog en snus. Simon är lyrisk. En svulstig etnoschlagermusikalballad med MASSOOORRRRR av tonartshöjningar. Tack för bra sång och för att åtminstone en artist lyckas förmedla ngn form av musikteatraliskt accepterat känslouttryck. Värdig att åka till Oslo och erövra Elisabeth Andreasen tillbaka till Sverige. Får i alla fall några röster från WSS-ensemblen som hade denna som sin favorit i deltävling 4.
6. Ola - Unstoppable
Inse fakta! Du kommer aldrig att få den där Natalie. Vi är djävligt leds på dina desperata försök, må vara om du skulle hålla dem för dig själv men att trycka det i ansiktet på hela Svenska folket är lite overkill. Shuffledisco går alltid hem sedan förra året då Alcazar ägde scenen med "Stay The Night". Låten är party, kasta in lite dansare och en smula koreografi så kanske du kan få åka till Oslo, men bara kaaaanske.
7. Jessica Andersson - I Did It For Love
Nämen titta! Blondinen kunde le!? Och vips så var man i final. Härligt att hon insett hur patetiskt det är med self-pity-balladerande i schlagern. Sanna ser dett som den sämsta balladen i startfältet. Det här med sånginsatsen undviker vi att recensera, det skulle skapa alltför mycket obehag för alltför många. Ge låten till ngn annan. Vi sliter vårt hår över att Crucified Barbara, Alcazar och Neo inte fick åka till globen till förmån för pensionärernas lilla gullegris. Förresten? Vad har hon gjort för kärleken? Texten som saknar all form av episkt berättande förtäljer i princip ingenting. Har hon stekt katten? Ätit den sista kakan? Inte tätat klangen och lyft gommen i alla fall.
8. Salem Al Fakir - Keep On Walking
Gött intro. Härliga tempoväxlingar och refrängen går inte att bli av med när den en gång penetrerat hjärnbarken. En av de få låtar som inte får oss att kräkas och börja gråta. Salem sjunger bra och är en fantastisk musiker. Låten har lite roliga harmonier och är inte så fruktansvärt banal som många andra schlagerskräpisar. Han får jättegärna vinna, han kan bli omtyckt ute i Europa. Go Salem!
9. Anna Bergendahl - This Is My Life
Jasså det säger du? Vi som trodde att det var en sentimental skildring av Maud Olofssons politiska karriär! En skön myslåt, ganska otippad men den sätter sig. Härligt med någon, som kontrast till Jessica Self-pity Andersson är innerlig i vad som framförs. Det nervösa vibratot och Cher-imiterandet kan vi diskutera, likaså likheterna med Islands bidrag förra året. Enligt snusaren ett bra bidrag som säkerligen kommer hamna i hennes kommande playlist. Ett motiverat slut i DUR! En resa till Osla, njaa om folk skulle få för sig att rösta fram några andra än Salem & Peter såå visst...
10. Eric Saade - Manboy
Vi börjat med det positiva: Introt är smått neurotiskt och en anning psyko - sånt gillas. Visst är låten party och vi kommer säkerligen ljubla och dansa vilt till denna på krogen. Ja det var det, över till det negativa, vad fan är en manboy? Vet Eric Saade det? Vad är det för ett skämt till text? Ge dansarna till Ola och ge låten till Martin Redhe Nord som skulle göra denna halvbra "sommarplåga?" till en supershow ..
Denna låt kan inte bli den sista vi lyssnar till eftersom Simon nu är djupt deprimerad, äcklad och vill lyssna på 70-talsrock. Nu måste vi youtuba fram Evighet med Carola eller någon svulstig balkanbalad för att rädda vår tro på schlagern!
LYCKA TILL PETER OCH SALEM!
Vi har vissa grundläggande kriterier som vi eventuellt följer inkonsekvent:
- Refränger som redan satt sig
- Sång ur ett musikalperspektiv
- Partyfaktor - kommer Sanna vilja ta en festsnus?
- Performance & kläder
- Har den höjning(ar)?
- Kan den slå internationellt? Vilka låtar skulle vid en eventuell vinst få oss att överväga emigration eller nationsbyte?
- Saker vi stör oss på
- Vårt eget subjektiva tycke
1. Darin - You're Out Of My Life
Till att börja med så handlar det inte om lycklig kärlek, ett fenomen som båda undertecknande motsäger sig helt, vilket är ett stort plus. Klockren titel, lite så där bitter och negativ, det gillar vi. Refrängen har satt sig, oavsett hur krystat han sjunger. Kläder? Han ser ut som någon som ätit risgrynsgröt med mjölk och spytt. Kan funka internationellt om sången filas på. Sanna tog en snus när låten var slut, snarare efterfest än partylåt.
2. Pernilla Wahlgren - Jag Vill Om Du Vågar
Hur kan en gammal schlagerräv sjunka så här lågt? Låt Linda Bengtzing köra sin grej och åk hem och passa barnen. All cred till att det i alla fall är ett försök till gammal hederlig schlager även om låten hade passat bättre i Dansbandskampen där den kunnat förgylla 60-plussares logdansaftnar. Hur töntig den än är, som ngt Sanna skulle ha skrivit under mellanstadiet, så sprider den glädje. Gött schlagerslut men hon är inte Carola, och internationellt hade vi blivit pissade på och recensenterna hade konverterat till experimentell synthpop.
3. Andreas Johnson - We Can Work It Out
Fint men tråååååååkigt! Hur kunde den här gå till final och inte One Love som han eminent framförde med Carola?
Det sämsta av hans bidrag hittills. Kommer trots bra artisteri söva hela Europa. Var är refrängen? Försvann någonstans på ett mellanstadiedisco där snorungarna desperat dansade bort den bland andra intetsägande tryckare.
4. Timoteij - Kom
Varför ska Sverige alltid ligga några år efter? Introt låter väldigt mycket Ukraina för ett halvt deccenium sedan. Vi vill i alla fall slå ett slag för den svenska folkmusiken. Men kan Sarek få tilbaka sin låt Vinterland, tack? Tyvärr kompenserar inte det grymma introt för de taskiga sånginsatserna. Om tjejerna får en sångpedagog och lär sig gomlyft, intonation och diverse andra trivialiteter så kan det här vara ett riktigt bra alternativ för Oslo. Varning för skräll!
5. Peter Jöback - Hollow
Sanna tog en snus. Simon är lyrisk. En svulstig etnoschlagermusikalballad med MASSOOORRRRR av tonartshöjningar. Tack för bra sång och för att åtminstone en artist lyckas förmedla ngn form av musikteatraliskt accepterat känslouttryck. Värdig att åka till Oslo och erövra Elisabeth Andreasen tillbaka till Sverige. Får i alla fall några röster från WSS-ensemblen som hade denna som sin favorit i deltävling 4.
6. Ola - Unstoppable
Inse fakta! Du kommer aldrig att få den där Natalie. Vi är djävligt leds på dina desperata försök, må vara om du skulle hålla dem för dig själv men att trycka det i ansiktet på hela Svenska folket är lite overkill. Shuffledisco går alltid hem sedan förra året då Alcazar ägde scenen med "Stay The Night". Låten är party, kasta in lite dansare och en smula koreografi så kanske du kan få åka till Oslo, men bara kaaaanske.
7. Jessica Andersson - I Did It For Love
Nämen titta! Blondinen kunde le!? Och vips så var man i final. Härligt att hon insett hur patetiskt det är med self-pity-balladerande i schlagern. Sanna ser dett som den sämsta balladen i startfältet. Det här med sånginsatsen undviker vi att recensera, det skulle skapa alltför mycket obehag för alltför många. Ge låten till ngn annan. Vi sliter vårt hår över att Crucified Barbara, Alcazar och Neo inte fick åka till globen till förmån för pensionärernas lilla gullegris. Förresten? Vad har hon gjort för kärleken? Texten som saknar all form av episkt berättande förtäljer i princip ingenting. Har hon stekt katten? Ätit den sista kakan? Inte tätat klangen och lyft gommen i alla fall.
8. Salem Al Fakir - Keep On Walking
Gött intro. Härliga tempoväxlingar och refrängen går inte att bli av med när den en gång penetrerat hjärnbarken. En av de få låtar som inte får oss att kräkas och börja gråta. Salem sjunger bra och är en fantastisk musiker. Låten har lite roliga harmonier och är inte så fruktansvärt banal som många andra schlagerskräpisar. Han får jättegärna vinna, han kan bli omtyckt ute i Europa. Go Salem!
9. Anna Bergendahl - This Is My Life
Jasså det säger du? Vi som trodde att det var en sentimental skildring av Maud Olofssons politiska karriär! En skön myslåt, ganska otippad men den sätter sig. Härligt med någon, som kontrast till Jessica Self-pity Andersson är innerlig i vad som framförs. Det nervösa vibratot och Cher-imiterandet kan vi diskutera, likaså likheterna med Islands bidrag förra året. Enligt snusaren ett bra bidrag som säkerligen kommer hamna i hennes kommande playlist. Ett motiverat slut i DUR! En resa till Osla, njaa om folk skulle få för sig att rösta fram några andra än Salem & Peter såå visst...
10. Eric Saade - Manboy
Vi börjat med det positiva: Introt är smått neurotiskt och en anning psyko - sånt gillas. Visst är låten party och vi kommer säkerligen ljubla och dansa vilt till denna på krogen. Ja det var det, över till det negativa, vad fan är en manboy? Vet Eric Saade det? Vad är det för ett skämt till text? Ge dansarna till Ola och ge låten till Martin Redhe Nord som skulle göra denna halvbra "sommarplåga?" till en supershow ..
Denna låt kan inte bli den sista vi lyssnar till eftersom Simon nu är djupt deprimerad, äcklad och vill lyssna på 70-talsrock. Nu måste vi youtuba fram Evighet med Carola eller någon svulstig balkanbalad för att rädda vår tro på schlagern!
LYCKA TILL PETER OCH SALEM!
Agent Ernsth-Barthold rapporterar...
Efter noggran spaning i bottenlösa kaninhålor och idogt sökande bland pårökta blålarver och svävande randighetskissemissar var 3D-bioagent Ernsth-Barthold af Brilllenraucher tvungen att ta till hemliga tips från gapskrattande Grotescomaffian på Mariehem för att hitta det beryktade underlivet där den efterlysta tösen Alice lever rövare.
Jakten fortsätter...
Premiären är premierad och föreställd!
Känns ganska coolt på något sätt nu när man tänker på det så här i efterhand.
Just då kändes det bara som en helt vanlig dag på jobbet.
Den kollektiva energin i ensemblen var dock skyhög och drog med även mig.
Ljudet till jukeboxen i scen 2:4 sladdades dock bort någonstans i scenbytet så vi fick våldta puertoricansk flicka utan stämningsmusik. Det blev en hejdundrandes premiärfest med skumpa och diverse andra drycker till riktigt humana priser, god mat och dans ända inpå småtimmarna. Nu ska vi hålla (före)ställningarna i 24 aftnar till och förvalta allt fint vi arbetat fram tillsammans. Och tänka sig, Strömbäckarna kunde mer än att gå i takt!;D Har varit en otroligt intensiv repprocess, framförallt dansmässigt där vi fått svettas floder, men det har varit en utvecklande prövning.
En bild i förbifarten på mig på väg in på scenen ombytt och sminkad till min roll benämnd "Ice Man".
Dennis the menice goes trashpunk med 80-taliga benvärmarsockar
-Nisse och Heddan läser om sig själv i "Norran".
-Mina och Sannas kanelisar:)
-Sanna höll dock på att döda en av plåtarna med våra fralliga brödkreationer;P
Strömbäck har förärats underbart vårvinterväder de senaste dagarna.
Det är så härligt att promenera ute i solen.
Vårvinter är dock snäppet vassare hemma i norr så det är klart man längtar hem en smula.
Idag är en sån där "äta-sova-och-göra-så-lite-nytta-som-möjligt-och-helst-inte-kliva-ur-pyjamasen-dag"
Kan nog behöva en sån för att smälta ditt och datt.
24 kvar, lite som julkalendern.
Just då kändes det bara som en helt vanlig dag på jobbet.
Den kollektiva energin i ensemblen var dock skyhög och drog med även mig.
Ljudet till jukeboxen i scen 2:4 sladdades dock bort någonstans i scenbytet så vi fick våldta puertoricansk flicka utan stämningsmusik. Det blev en hejdundrandes premiärfest med skumpa och diverse andra drycker till riktigt humana priser, god mat och dans ända inpå småtimmarna. Nu ska vi hålla (före)ställningarna i 24 aftnar till och förvalta allt fint vi arbetat fram tillsammans. Och tänka sig, Strömbäckarna kunde mer än att gå i takt!;D Har varit en otroligt intensiv repprocess, framförallt dansmässigt där vi fått svettas floder, men det har varit en utvecklande prövning.
En bild i förbifarten på mig på väg in på scenen ombytt och sminkad till min roll benämnd "Ice Man".
Dennis the menice goes trashpunk med 80-taliga benvärmarsockar
-Nisse och Heddan läser om sig själv i "Norran".
-Mina och Sannas kanelisar:)
-Sanna höll dock på att döda en av plåtarna med våra fralliga brödkreationer;P
Strömbäck har förärats underbart vårvinterväder de senaste dagarna.
Det är så härligt att promenera ute i solen.
Vårvinter är dock snäppet vassare hemma i norr så det är klart man längtar hem en smula.
Idag är en sån där "äta-sova-och-göra-så-lite-nytta-som-möjligt-och-helst-inte-kliva-ur-pyjamasen-dag"
Kan nog behöva en sån för att smälta ditt och datt.
24 kvar, lite som julkalendern.
