Betraktelser från en befläckad mobilkameralins...




- Johannes med sin smygborgerliga kaffebryggare
- Carro visar stolt upp sin walk-in closet
- ...
- Mor och moster buggar loss på nunis.




- Vi har alltid FRUKTansvärt roligt jag och mina mongon!
- En helt vanlig dag på jobbet
- HJÄRTEfin middagsbjudning hos Sara
- Sara och bror hos Catti på hennes 30-årsskiva




- Jag och Catti på rekognoseringstripp till Linabron.
- Dr. Johanneschen mit dem Gummihändskchenlein.
- Rårbhin å Petra utanför systemet den dagen då man fick stå i kö en halvtimme.
- På industrispionage;)



- Ödeshöög är viktig i verket:)
- Catti skålar på sitt kalas
- Jag och Elina vid statyn vi invigde för ett par år sen:)
Då har jag avklarat mitt bloggande för sisådär en månad till.
Man får inte ta det för allvarligt, det kan gå illa då.
Man blir lätt beroende, lite sådär som med tillexempel särskrivningar.
Till sist är man inte ens medveten om det.
Det rullar på...
Har haft två intensiva jobbveckor och övat upp simultankapaciteten genom att kombinera det med en slemmig förkylning. Har varit strömavbrott, sligstrul och en hel del sjuk humor. Mina kollegor har fått utstå en hel del övertrötthet från min sida och det är INTE att leka med.
Har hunnit med en 50-årsfest och upptäckt att Gällivare har en golfbana. I övrigt är midsommar en äckligt monogam familjehögtid för ytterligare missbruk av den vidrigt svennebananbeiga slackertermen MYS.
Fick äran att gå bredvid ingen mindre än Ödeshöög herself i nyverket under eftermiddagsveckan. Nu är vår pedagogiska studiecirkel återigen sluten och högre upp än 36:ans filteravdelning har vi nog aldrig varit på den lägesmässiga karriärstegen:)
Känner mig dock mör som en åttakantig bit sligmarinerad tofu efter de dubbla skiften...
Frågan är dock hur party man kan vara efter en brutal arbetsvecka, 3 timmars sömn och ett 12-timmarsskift?
Svaret på frågan är undertecknad på Cattis födelsedagshemmafest.
Jag och Carro lallar på med nytt material inför vår roadtrip till Umeå.
Ska bli riktigt kul!
Det är så roligt att repa ibland
Särskillt när min ljuva stämma hittar hem igen.
Tror att mina tenorskrikigt utbrända vokalismuskler bestämt sig för att resa söderut under sommaren.
De verkar inte sitta där de ska och de gör inte vad jag säger åt dem att göra.
Nånå, den som väntar på något gott...
Snart är det slut på friden.
Moahahahahaaa!!!
Tog en dryg timmes cykeltur ikväll - soft!:)
Nu ska jag fortsätta att vara sådär skamligt ledig...
Kommentarer
Trackback